Ja inte länge kvar, 25 dagar nyss var de ju 35 dagar, nu så smäller det snart till och vi får en till liten knodd att älska. Fantastiskt hör så många som är orolig, skuldkänslor för deras första barn. Har inga sådana känslor, jag vet att jag kommer räcka till, jag anser det som en gåva det jag ger Ilias -ett syskon att älska som kommer älska honom. Det är en gåva om något! Jag har heller ingen riktig oro över hur de ska gå med att ha två barn, eller att jag kommer älska någon mindre, eller hur kan man älska någon lika mycket som jag älskar Ilias. Finns ingen oro alls över detta barn känns de som, kärlek finns de ju hur mycket som helst av i denna familj.

Öppna förskolan kommer snart igång igen så då kan vi åka dit någon gång i veckan eller fler, skönt att komma sig ut och träffa lite folk.