Skrattet

Imorse när jag skulle ta upp Ilias och kliva upp så fick jag höra de första riktiga försöket till höga skrattet. Lät lite konstigt men de kändes riktigt bra i mamma hjärtat! Nu ligger han snällt här på golvet och pratar och låter för sig själv!




Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0